Hur lär vi oss det vi lär oss?
Vad behöver vi lära oss mest av allt i dag?
Vi måste lära oss hur vi lär oss det vi lär oss!
Jag tror vi behöver lära oss mer om oss själva – varför vi gör som vi gör.
Hur?
Vad behöver vi lära oss mest av allt i dag?
Jag tror vi behöver lära oss mer om oss själva – varför vi gör som vi gör.
Hur?
Just klar med den i mina ögon bästa Almedalsveckorna hittills.
Det mesta är bra men ibland får jag den där känslan som Schyffert pratat om inom humorn: ”ibland får man uppdatera metaforerna”. Samma sak är det när vi jämför då vi går över olika gränser. Jag hör så ofta när vi arbetar med förbättringsarbete ”men vi arbetar inte med produktion” eller ”Fint, viagra 60mg men vi tillverkar inte bilar”. Suck. Som om inte det vore nog blir jag trött, REJÄLT trött när de som ÄR i branschen – men på tjänstesidan slänger sig med en jargong som ”när de producerar varor är det alltid för att nå lägsta styckepris”. What???
De som producerar varor idag och optimerar för lägsta styckepris, de är utrotningshotade – eller så har de outsourcat alternativt automatiserat. Men Lean lär de knappast nyttja i någon större omfattning. Helt enkelt för att Lean är filosofin om något annat än tajt vinning. Detta kan möjligen bli en av effekterna med Lean – men riskerar tvärsom att dra oss mot Taylorism. Som i sin tur leder till överproduktion, lager och onödiga transporter… I lean ska vi flödesoptimera för att leverera största vädrde till en kund. Det är något annat än lägsta styckepris. I Lean kan t o m ett högre styckepris vara till fördel – om vi beaktar hela flödet – ax till limpa. Och säg mig om inte detta är vad till exempel våra system (och alla härliga anställda!) vill, kan och BORDE få leverera? En nöjd kund. En nöjd patient. En framgångsrik elev. Och personal som omgärdar dessa, stolta över både sin egna insats – och resultatet.
Precis som i vården kan det innebära bättre totalekonomi att skapa värden och göra det långsammare. Lean är fullt av paradoxer! Är det NÅGON som på allvar tror att SKF jobbar för lägsta styckepris?
Cirka 40 minuter in i den här videon börjar det. Jag blir så glad!
Årstaskolan: De går igenom hur ett utvecklat och elevlett utvecklingssamtal går till. Jag kan ju inte låta bli att se förlängningen på detta. Jisses vilka utvecklingssamtal de kan få (och driva, stuff när de blir chefer!) på de arbetsplatser där de kommer verka. Några av effekterna jag kan ana:
* eleverna tar ansvar
* de får efterfråga hur mötet bäst görs, troche behöver de t ex tolk för föräldrarna?
* eleverna planerar och håller reda på sina papper – detta är ju samtal som de själva har stor nytta av
* vuxna behöver fundera över hur de formulerar sig. Eleverna får läsa och stryka under de begrepp som de vill ha förtydligande.
* varje elev förväntas ta fram en punkt i varje ämne där man vill bli bättre – och hur. Vuxna i skolan kommer sedan med sin tolkning av de skriftliga omdömena.
* eleverna väljer tre punkter att satsa på.
* träna utvecklingssamtalet – med en kompis. Skriver en IUP, man följer dagordningen.
Mer finns på videon
Mitt entydiga svar är: JA! Jag ska göra argumentationen kort. Och tydlig. Några av Lean-principerna är:
Ständiga förbättringar: genom ett strukturerat arbetssätt där input av flera slag beaktas och team ständigt arbetar med vad som kan bli bättre – inte genom jakt på syndabockar – utan genom modiga människors kreativa arbete – så förbättras verksamheten. Dag för dag.
Skon klämmer: Den som själv är i processen vet var skon klämmer. Detta gäller såväl elever som lärare – och annan personal. Förbättringsförslag kommer från samtliga. ”Locket på kan vi glömma!”
Minska onödigt arbete: På alla arbetsplatser finns aktiviteter som inte är nödvändiga, tadalafil som är irriterande – eller till och med onödiga.
Blogg #054 i #blogg100 #bloggspurt100
Håll med om att du alltid undrat vad som sker med en disktrasa om du kramar hur den i tyngdlöst tillstånd? Www.svd.se tipsade om detta experiment som gjorts av kanadensiska rymdflygstyrelsen i samarbete med Lock View Highschool. Om du har en högstadieklass kanske de kan fundera över vad som kommer ske – lista några tänkbara scenarior och hur de kan vara möjliga.
Detta är blogg #035 i spurten till 100 i utmaningen #Blogg100
Vad skulle DU vilja testa att göra i tyngdlöshet?
PS! Notera ”mikrofonstället” han utnyttjar 😉
Åh nej, medicine göteborgsvitsar igen… Faktum är att det flög rätt mycket sådana även på engelska i London. Kanske är det som Henrik Schyffert sa i något humorprogram: I hamnstäder frodas humorn. Eller ja, buy cialis vad det nu är 😉
BETT då. En skolutställning som även har en sektion för annat arbete. Den hålls i ExCel Center och det (så klart) gigantiskt. Svenska Mässan gånger 4-5 så där… Och ni vet hur det är med mässor och seminarier. Antingen planerar man dem eller så blir man fyrkantig. Eller kör på slumpen. Jag valde det sistnämnda. Och är nöjd.
Jag missade höjdarn som ”alla” ville höra. Jag gick på slump och jag tänker fokusera på de tre montrar som tilltalade mig mest – och hoppas att detta kan intressera även dig som läser detta!
1. En monter med fokus på seminarier.
(Jag har alla bilder och videor i mobilen – och får inte ut dem då min dator är smockfull redan. Nu kommer en rad andra uppdrag så ni får ge er till tåls – men de kommer!) Jag har alltså inte namnet på denna skola. Dock: Tre robotar satt och vilade – och presentatören visade hur de nådde autistiska barn. Dels med enkla spel typ lägg handen på äpplet – men även en app som speglade rörelser med eleven. Jag hade inte tid att vara kvar i montern för att se robotarna in action men anar att de också speglade beteenden.
2. LEGO
Minns ni glädjen när ni fick gå ned till butiken och köpa den där asken med LEGO-bitar? Rött, blått och gult minns jag. Och det där skramlet. Sedan hur hjärnan gör allt möjligt – den egna fantasin smetade ut de fyrkantiga konturerna till en smärt kolfibervinge. Ja, nu kan du uppleva det igen. Det enda som skiljer är väl ålderskategorierna, priset – och antalet bitar i lådan. I detta fall var det väl 10-21, priset okänt men antalet bitar = 853. I lådan finns (såklart!) en dator, servon och litet annat smått och gott. Modellerna som visades i montern var bara urval men vänta tills ni ser bilder och filmer! I ett fall en elefant som vaggade fram lugnt och fint – och lyfte en vikt med en smidig snabel.
3. Google
Jag kom till montern – och kom egentligen därifrån bara för litet mat och vätska. Jag var trollbunden av deras intensiva, korta seminarier där ofta eleverna var med och presenterade vad de gjort. Stoltheten sken snäppet starkare än spotarna i montern. SÅN glädje!!!
Här återkommer jag med länkar ”en masse”. Du kan redan nu kolla in på www.google.com/edu
Fotnötter:
BETT står för – ja jag har inte fått svar på det! Gissar på British Educational and Technology T….? (vet du så säg till!)
Detta är blogg #011 i en utmaning från Fredrik Wass om en bloggpost per dag i 100 dagar – #blogg100
Hej!
Jag har efter MÅNGA om och men tagit mig till London och ATEAs resa till BETT13 – en stor konferens om framtidens skola. Teknik, thumb pedagogik mm. Här är mina noteringar från den första sessionen idag. Då inlärningen fortsätter i fler seminarier så lever jag Joakim Jardenbergs devis ”allt är arbetsmaterial”. Så håll tillgodo – och fråga gärna!
Tufft att vara lärare i en ITifierad miljö:
Tekniken: måste fungera inom 30s
Ledarskapet: se över hur vi arbetar, vår organisation,
Tomas Kroksmark: (prof i Jönköping & Leg Lärare)
Om datorspel och vad som håller oss kvar vid maskinen – men franska revolutionen i skolan är inte lika spännande? Ja, detta vi i SoMe kallar gamification, eller den svenska ”spelifiering”.
Hur kommer digitaliseringen påverka vårt sätt att se på lärande på 10 – 20 års sikt?
Digitaliseringen – allt finns i våra burkar
Googliseringen – vilken elev som helst kan fråga en nobelpristagare som svarar i realtid
Online – ”jag filmar dig” – hur ser vi på det? vissa elever behöver höra en sak tre – fyra gånger!
Globaliseringen – vi når vem som helst närsomhelst
Didaktiska nätverk – Didaktiska moln – en egen värld – styrning – men de kan gå utanför ”skolmolnet”
”Skolan som möjliggörare” – vad är nyttigt och nödvändigt att lära?
Vad är det konstruktören av dataspel som får ungdomar att sitta timvis vid spel –
borde det inte gå att överföra till pedagogiken.
”Mycket kunniga 26-åringar som nog kan lära oss något!”
bygger på en berättelse där vi lär oss väldigt fort ”vad det går ut på”. Jfr: var finns berättelsen om matematiken? Vad var det Euklides etablerade för kunskap? Vad betyder ett positionssystem för en 5-åring? Varför 10-bas? Nollans effekt? Varför blir 7 + 8 = 15? När uppstod källkritiken i historia. Inte bara ramla in i en kontext – göra det lättare att komma in i ett ämne via en historia!
Hur ser ett civiliserat sätt att tävla i matte? Hur får spelen dem som inte kommer i mål att vara kvar? Vi kanske kan arbeta i grupper som tävlar?
Konstruktören har örnkoll på dig som spelare – om spelaren inte gör något på kanske tio sekunder. Nu måste spelaren få mer info – utan att känna sig dum. Exempel: spelaren hör ett tåg – om dem inte gör något då heller – en mycket kort ljusblixt lyser upp – och spelaren väljer ett sätt – och känner sig smart. Spelaren måste också kunna sålla bland stora mängder data. ofta i samarbete.
Skolan: sluta peka med hela handen. Mer genomtänkta – guida
Många elever känner en negativ bias inför en ny uppgift. Lång ifrån när vi tog körkort: ”om alla andra kan ta körkort så kan jag med” men i skolan: många elever har en föreställning att det blir jobbigt, svårt att göra. En inlärd förväntan om misslyckande.
”om jag lägger mig lågt kommer det smärta mindre” (JL: Reptilen ur K)
Du kan vara i team med en person som du inte känner. Får synpunkter, skickar texter. Skolan: elever kan skicka texter till Wikipedia. Man kan samarbeta med andra – utan att veta vem de är. Ett intressant komplement till den sociala struktur som finns i klassrummet.
Hur ofta säger vi ”vi lär av våra misstag”. Att man gör fel – så startar man om från början. Tänk om man tar det till matten? (JL: matteinspiratören! – och ”vi gjorde fel – hur kommer det sig?” (JL: som i medarbetarsamtal: ”OK, vi minns det olika – vad lär vi av det?”
Nybörjaren – 30s. Stärka självförtroendet. Lär strukturen. Levlar – 60s att lära. Ju högre nivå, desto svårare. Skolan: lyckas med något – snabb feedback. Hamna i en målbild som synkar med aktiviteterna.
Du ser direkt vilken nivå du är på. En visualisering som ger egen-feedback ofta och tydligt.
Så långt mina noteringar. Några bilder kommer säkert till – kanske här – kanske på Instagram (där heter jag ”johanplange”)
Hur ser du på detta – vad kan skolan ta till sig av ovanstående?
Johan
Detta är blogginlägg #008 i utmaningen #blogg100
Åtskilliga är de kommuner och landsting som ser Lean-filosofin som en framkomlig väg för att möta den utmaning som kommer i framtiden med en allt större andel äldre invånare och brukare. Jag gillar att så många ser en fördel i ett förhållningssätt till utveckling som inte alls bara handlar om att producera bilar, viagra vilket ofta hävdas. I själva verket är en av Leans grundantaganden ”one flow”, att varje enhet som passerar i ett system ska kunna hanteras så individuellt som det krävs. Låter inte det bra för vård, skola och omsorg? Lägg till detta att vi inte på något sätt är ensamma om de kommande behoven och det skriande behovet av lösningar – i Japan finns initiativ med robotforskning som en av lösningarna.
Man behöver inte vara snille i affärsutveckling för att se en gryende marknad för smarta OCH mänskliga lösningar. Ni tror väl knappast 40-talisterna kommer nöja sig med mindre än det bästa? Både de – och deras försäkringsbolag – kommer pressa på för bra lösningar. Lösningar som vi i vår tradition har varit utmärkta på att utveckla.
Men… Utveckling kräver – detta vet vi från åtskillig forskning såväl på enskilda individers beteende som grupper och länder – öppenhet, frihet för tanken – och öppen kritik! När jag lyssnar på program som Tendens i gårdagens P1 blir jag bestört. Och det av flera skäl: Dels verkar många chefer sakna erforderlig utbildning för chefsrollen. Att vara chef är ytterligare ett yrke man lägger till den övriga uppgift man har i sin fackkunskap. På samma sätt som när en bilförare lär sig köra truck eller lastbil ska en chef ha grundläggande chefskunskap. I en sådan utbildning är idag kunskapen i dialog och kvalitetsarbete central. Att lägga locket på gynnar ingen. Däremot kan inte alla medarbetare räkna med att allt man tar upp kommer att åtgärdas. Här gäller att sätta en rimlig balans mellan ramvillkor, förväntningar och bemötande.
Här ger Lean ett antal mycket goda verktyg där jag själv som medarbetare kan resonera mig fram enskilt och i grupp och SJÄLV förstå vad som är möjligt med givna ramar. Finns det förbättringspotential inom Landstingen? Inom vården, skolan? I Lean är det medarbetarna själva som gräver där de står, med ansvar – och befogenheter. Det är något annat än en tystnad som bygger på rädslor. Det kan vara intressant att notera att Deming, en av förgrundsgestalterna i formandet av det som skulle bli Lean Production nämnde ”Remove Fear” som en av grundvalarna för ständiga förbättringar…
Här är inslaget i Tendens.
Jag skulle vilja höra vårdchefers syn på allt detta!
Låt oss se till att vi kan arbeta i Lean Team – och undvika ”Mean Lean”!
Johan