Det är initiativ som dessa som kan få saker att hända. Jag får gåshud. Och då måste jag ju kasta mig ut själv. Så vad ska jag välja för program? Jag låter mina kunder styra – ”Kognition!”
Sagt och gjort! http://programchef.ur.se/johan.lange
Rösta gärna – och varför inte söka upp ett program själv!?
Det pratas mycket om lean i offentlig sektor – och det är bra att kunskapen om effekterna i offentlig sektor klargörs. Jag tycker det är jättebra att det forskas. Och vi kan ju återkomma till själva SYFTET med att försöka införa Lean. Jag skriver FÖRSÖKER för det är en hel del som kan gå snett – som i allt förändringsarbete!
Mer om forskning på Lean här
En kritisk röst i läkartidningen här!
Syftet med vad vi gör – min nyaste favorit på Ted.com: Simon Sinek om drivkrafter och syften!
Andreas Ekström skriver idag om fanatiska fans till Apple som sväljer allt vad deras predikant säger – och säljer. När jag läser hans artikel i utmärkta Sydsvenskan
slås jag av att även jag är rätt trött på fanatiska följare och kunder ibland. Litet kritisk syn på ett och annat hade nog varit nyttigt. Men ganska snart uppstår istället frågan ”så vad är det han gör, pharm den där Steve Jobs?” är det som Andreas skriver ”får som leds av överstebocken” (inte ordagrant, ask men ni förstår) – eller handlar det om tydligt företagande?Jag tycker Andreas gör det allt för lätt för sig genom att fastslå att ”visserligen har Apple bra produkter men med brister” men antyder att fansen inte tänker själva. Det är ett stort antagande, click som jag har svårt för. Hur vet jag vad andra har för bevekelsegrunder att bete sig som de gör?
Hur man får följare som så djupt tror på vad jag gör – det har Simon Sinek funderat på och forskat kring: Se videon på TED.COM – där du för övrigt hittar så många utmärkta föredrag att du kan glömma bort att TVn ens existerar.
Kommen så här långt i funderingarna – är det inte just problemet att det finns så få idéer och företag att bli fanatiskt intresserade av idag? De allra flesta företag drivs som Sinek säger ”fel väg” – ”vad gör vi? vad tillverkar vi? – den frågan kan ALLA svara på” och fortsätter ”…men frågar du ”hur gör vi det?” så är det något färre i verksamheten som kan svara på det” och avslutar ”kommer du in till ringen ”varför gör vi det vi gör?” så kan de flesta inte svara på det. Jo, ”för att tjäna pengar””. Ja, de som inspirerar och får följare – ibland fanatiska – börjar inifrån Sineks ringar: varför finns vi till – vad är vår mission? Martin Luther King hade idén, Gandhi hade den – och Steve Jobs (och hans medgrundare Wozniak, som ofta glöms bort! läs mer här)
Att städa i datorn är bland det roligaste jag vet. Va ba? ”Har han inget roligare för sig?” Jodå, det finns mycket annat som också är roligt! Men att få återupptäcka gamla glädjeämnen är ju fantastiskt roligt. Eller som igår, min mailapplikation i Macen begår harakiri var 3e minut, så det är något som ligger i mängden mail som den inte gillar… Jag ska indexera om rubbet – så fort jag hittar den fil som hjälptexten anger ”envelope index”. Den finns inte i min Mac – eller så är den osedvanligt blyg eller kanske bytt identitet. Hur som helst – fann några länkar till MySpace – ni vet det där sköna nätverket för musiker och artister. MS har levt ett brokigt och omväxlande liv. Ser när jag loggar in på vårt konto att det var två år sen sist…
När den här bilden dyker upp som vår profilbild åker smilbanden upp…
vinnare
Det är en bild från när vi tog hem guldet i Europeiska Barbershop – EM 2002 i Glasgow. Minne av alla härliga musikkollegor jag fått sen jag sent började med körsång (gör det!!!) och sedan de två kvartetterna – först ”Four Others” – sedan
”Jambalaya” som funnits sedan 1993 men där jag kom med 1999. Ah, vi kan väl ta med videon här?
Ja, och så förstå stoltheten. Vi kom trots allt till Skottland och tog guldet framför rätt självsäkra engelska kvartetter. Det är ändå deras modersmål vi sjunger på.
Men, inga sura miner för det – utan bara sjujäklars party. Och som svensk år 2002 i Glasgow smittades vi alla av Henke-effekten. Folk som hörde att du var från Sverige gjorde ”dyrka-gesten” mot dig. Som vanligt har vi svenskar svårt att fatta hur stora våra stora är utomlands. Tror nog det finns en ”bakgrundsstrålning” av Henke där fortfarande. Han var Gud!
Minnen kommer även av den lilla tur vi tog till byn Tarbert på fastlandet i västra Skottland, en färd genom ofattbart vackert landskap (åk dit!!!) – en liten sömnig by som hämtad ur klassikern ”Local Hero”. I hotellobbyn brann en stor klump av stenkol. Läckert, så genuint att ordet känns utslitet därefter.
Dagen efter tog vi oss med färjan till den för alla whiskyälskare kända ön Islay.
Isle of Islay är hem för en rad förstklassiga whiskysorter: Laphroaig, Ardbeg, Lagavulin, Bowmore, Bunnahabbain m fl (så där 10-15 till…) På Laphroaig guidades vi av en mycket charmig dam som med stora portioner humor berättade om läckaget i produktionen- en del av alkoholen rinner ut i havet ”so we have very happy fish around here” och de fasta partiklarna sållas ut – och ges till fåren ”and they don’t mind” – och så den sista andelen ”the alcohol that evaporates up into the sky – we call that ”the angel share” – they are probably pretty happy too…”
Vi kollade att jag verkligen fanns som ”fan and land owner” i deras stora bok. Jajamen – i pärm 7 av då 32 st. Nu är de säkert över 70 pärmar. Min kvadratfot kan inspekteras – för detta finns: par stövlar, en pall och ett korsord. Stövlarna behövs för att fåren lämnar en del efter sig… pallen för att fåren har första tjing till marken – de får inte störas – och korsordet för att du ska ha något att göra medan du väntar ut fåren. Ja, och så har du ju den lilla whiskyflaskan som du får som hyra för att Laphroaig får låna marken av oss fans… en nygg gest!
Efter denna underbara förmiddag vandrade vi tillbaka på litet roligare ben och tog den lilla postbilen till Bowmore-destilleriet. Men det får jag berätta om en annan gång…
Har du egna erfarenheter av Islay eller andra brännerier?
